söndag 22 juni 2014

Vad är det goda livet då?

Snålcoachen undrade i en kommentar på mitt förra inlägg om inte det här skulle handla om sparande och vad jag i så fall har som mål med mitt sparande. Egentligen tror jag inte att det handlar så mycket om just sparande för min del. Jag funderar en del på vad som är viktigt i livet och vad jag vill prioritera. Om jag gjort rätt val och om jag gör rätt val. En sak vet jag säkert och det är att det där som ekonomibloggarna jag läser strävar efter, att spara ett större kapital och investera det aktivt i t.ex. aktier för att sedan leva av det - det är absolut ingenting för mig. Av olika anledningar tror jag.

Den första, och den överlägset viktigaste, är att jag knappast kan komma på något jag är mindre intresserad av i livet än att placera pengar i aktier. Att följa börsen, att räkna på "bra bolag", att uppskatta värden... hua. Hellre fortsätter jag på mitt (utmanande och meningsfulla) arbete livet ut, än att tvingas lägga timmar av mitt liv på något jag finner fullkomligt ointressant.

Den andra är att jag ogillar hela konceptet och finner det på något sätt djupt omoraliskt. Jag ska försöka förklara. Om man nu hyser åsikten att dagens samhälle är skevt uppbyggt. Vi arbetar för mycket för att konsumera ännu mer så att vi inte har tid med det vi verkligen vill göra. Konsumtionen är skadlig för våra egna liv, för vår planet och bidrar till orättvisa i världen. Om det är vad vi tror, och jag tror att jag tror det, hur ska vi då göra för att försöka skapa ett bättre liv? Ett svar är ju då att man ska dra ner sin egen konsumtion och vänja sig vid att leva sparsamt. Det ska man då helst göra i hemlighet så att inte folk märker det, för då blir det så pinsamt allting. Sedan ska man spara alla sina pengar och investera dem i ett system som är beroende av att alla andra (eller i alla fall en klar majoritet av alla andra) inte fattar galoppen utan fortsätter i det orättvisa och skadliga systemet. För det är väl rätt självklart att om hela västvärlden skulle dra ner sin konsumtion till mindre än hälften än vad den är idag, bo i billiga hyresrätter, cykla överallt, bara äta egenodlade rovor och njuta av naturupplevelser... då blir det inga vinster i börsbolagen som kan delas ut till aktieägarna. Och då faller ju liksom tanken helt.

Så vad handlar det om då, mitt sparande? Tja, det handlar nog om vad jag investerar min tid i. Jag har saker jag vill göra i livet, och för det behöver jag dels tid och dels pengar. På något sätt handlar det om att fundera på balansen däremellan. Vad vill jag göra med de där pengarna? Vad skulle jag kunna göra för de där pengarna? Och för att komma fram till svaret på den frågan är det ju väsentligt att fråga sig hur mycket pengar jag egentligen har tillgängligt. Och det beror ju på en mängd saker, som det finns massor att säga om. Men det fortsätter jag med en annan gång.

5 kommentarer:

  1. Att du inte vill sätta dig in i aktiemarknaden har jag full förståelse för, jag är likadan. Pappa Fri finner det dock väldigt intressant så för honom är det väldigt meningsfullt ungefär på samma sätt som ditt jobb är meningsfullt för dig. Det är ett intresse som vilket annat som helst. Det här genererar även (förhoppningsvis) en del pengar.

    Det här med pinsamt och att göra saker i hemlighet, jag tror att du har misstolkat det lite. Det handlar inte om att vi tycker att det är pinsamt men däremot är vi inte intresserade av att vara utsatta för den granskning du blir dömd att vara när du sticker ut från mängden. Vi skulle älska att kunna prata om vår livsstil med alla vi känner om det inte vore för knäppgök-stämpeln och det oundvikliga ständiga ifrågasättandet som följer med. Vi har skrivit ett inlägg tidigare om hur gärna vi skulle vilja föra kunskapen vidare men att vi är oroliga att ses som Jehovas som knackar på dörren: http://familjenfri.se/?p=1290 Men vi skriver ju en blogg om det så jättehemliga är vi inte även om vår blogg ännu så länge är anonym.

    Angående etiska investeringar så har vi skrivit om även det: http://familjenfri.se/?p=1766 Det är en svår balansgång men för den som är intresserad och vill så finns det alternativ! Men då handlar det såklart om att sätta sig in i det och lägga lite tid på att lära sig. Det är inget måste men många gillar det och tycker att det är ett vettigt sätt att spendera sin tid på.

    Vi äter inte så mycket rovor men annars lät det som en rätt schysst värld du beskrev någonstans där mot slutet. :)

    SvaraRadera
  2. Äsch, jag skrev en apalång kommentar och sen åt Internet upp den. Jag försöker sammanfatta den: Jag tycker inte att man behöver bete sig som en nyfrälst missionär och predika sparsamhetens lov i alla sammanhang, typ när kollegorna ska gå ut på lunch så lägger man ut texten om vilka feta slöspellar de är och man sjäääälv minsann ALDRIG skulle osv osv. Däremot är jag hjärtinnerligt trött på individualismen i vårt samhälle, där var och en endast har ansvar för sig själv, men å andra sidan totalt ansvar över sig själv. Det är ett helt blogginlägg eller hundra i sig själv, så jag begränsar mig till att tycka att man har ett ansvar att visa upp en alternativ livsstil. Ett av många problem i dagens samhälle är ju att många tror att alla andra ju minsann har både det ena och det andra, så då måste jag också. Om vi istället alla tillsammans började ifrågasätta det där... vilken värld öppnar vi inte för då?

    SvaraRadera
  3. Jag håller med dig i sak men är inte beredd att ta det steget ännu. Jag vet inte hur van du är vid att visa upp en alternativ livsstil men som vi skrev i texten så behöver du aldrig egentligen predika för att ändå bli guilty by association. Vi predikade aldrig vegetarianism men blev ändå alltid ifrågasatta för att vi var "sådana där". Det är inget litet ansvar att ta att bära en hel rörelse på sina axlar. Tids nog kommer vi att behöva göra det ändå men just nu får våra vänner och vår familj leva med en oförändrad bild av oss.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är olika och det måste man respektera, men jag har inte så mycket mer att säga än att det för mig är självklart att stå för det liv man lever, utan att jag menar att man för den skull ska tvingas blotta hela sitt privatliv till allmän beskådan.

      Radera
  4. Åh vad jag håller med dig i allt du skriver Tant Sviskon :) Jag tycker också att det är märkligt att alla dessa ekonomibloggar som lever extremt sparsamt för att kunna investera sina pengar i aktier för att sedan sluta jobba alltid är anonyma. Varför inte visa sina åsikter öppet och kanske kunna visa på hur fel vårt samhälle har blivit? Kanske blir man ifrågasatt, men kanske kan man även inspirera de som inte redan är frälsta till att leva ett enklare liv, eller iallafall börja ifrågasätta! Jag håller också med dig i det etiska i att tänka sig att få sin utkomst från att andra lever på det sättet man själv väljer bort dvs konsumerar

    SvaraRadera